Alla svarar på samma fråga med ett tal, gissningarna ställs upp på rad, och sedan satsar ni på det som kommer närmast utan att gå över. 3 till 8 personer, ungefär en kvart.
Ingen kan plugga inför det och ingen hinner slå upp det på fyrtiofem sekunder. Varje fråga är en mängd du räknar dig fram till med det du redan bär på, och kortleken tar inte in något som gynnar den som råkar ha vuxit upp på rätt ställe — ingen valuta, ingen enhet som halva rummet måste räkna om, ingenting på en karta. Den som började för två veckor sedan står precis lika bra till som den som varit där i nio år.
På varje möte finns en som är snabbare med siffror än alla andra, och här avgör det ingenting. Du får lämna in blankt, läsa vad rummet skrev, lägga pengarna på den enda gissning som ser klok ut och ta rundan rakt av — att ha rätt om sina kollegor är värt exakt lika mycket som att ha rätt om världen.
Alla skriver i samma stund, så åtta personer kostar inte mer tid än tre. Det extra folket ger en längre rad att läsa, och de fyrtio sekunderna då ni bråkar om vilket tal på raden som är uppåt väggarna är den del av spelet folk stannar kvar för.
En omgång
Poäng