You

Så spelar ni The Belt

Slå, bygg, byt. Tio poäng tar bältet — och botarna vill också ha det.

Först tar ni mark, sedan slår ni

Nitton sektorer, arton med varsin råvara och en tom — Tomrummet, där faran står när partiet börjar. Råvarorna är malm, is, kisel, helium och kol, och siffrorna är den vanliga fördelningen: två av varje mellan tre och elva utom sjuan, en enda tvåa och en enda tolva, så sexorna och åttorna betalar och tolvan nästan aldrig.

Alla lägger ut sina två första utposter i ormordning — framåt runt bordet och sedan baklänges tillbaka — så den som valde först väljer sist. En utpost får inte stå intill någon annan byggnad, vems den än är.

Sedan slås två tärningar varje tur, och varje sektor som bär den summan betalar var och en som sitter vid den: en råvara för en utpost, två för en koloni. En led kostar en is och en kisel, en utpost fyra olika råvaror med en av varje, en koloni tre malm och två helium, och ett protokollkort en malm, ett helium och ett kol.

Sjuan, faran och kortet som gör samma sak

Slår någon en sjua kastar alla som håller mer än sju råvaror hälften av dem, avrundat nedåt. Sedan flyttar den som slog faran till en sektor hen väljer — den betalar ingenting så länge faran står där — och tar ett kort ur handen på någon med en byggnad vid den. Vilket kort som gick över står ingenstans; att det gick över ser hela bordet, precis som runt ett riktigt bord.

Protokollkorten är tjugofem: fjorton Drone, fem Survey, två Rush, två Windfall och två Landmark. En Drone gör exakt vad en sjua gör, fast när du vill, och räknas dessutom in i din flotta. Survey ger dig två råvaror du väljer själv, Rush två gratis leder, Windfall en enda råvara i så många exemplar som dina byggnader är värda i poäng — minst två — och Landmark är en poäng ingen kan ta ifrån dig.

Ett kort går inte att spela samma tur som du köpte det, och du får spela högst ett per tur. Skärmen säger vilken av de två reglerna det är som stoppar dig, och den räknar ut vad Windfall och Rush skulle ge just nu innan du bestämmer dig.

Handeln, och tio poäng

Med banken byter du fyra mot ett. Sitter du vid en docka blir det tre mot ett, och vid en docka som handlar med just din råvara två mot ett. Med varandra byter ni genom att lägga ett bud till bordet: vem som helst får svara ja eller nej, och den som hellre vill ha något annat lägger ett motbud i stället.

Högst tre bud per tur, högst fyra motbud per förhandling och tjugofem sekunder per steg, för fyra personer på ett fika har inte en halvtimme på sig att pruta. Ett nej som kom för fort skulle för övrigt säga något om handen det kom ur, så bordet väntar in varje svar.

Tio poäng tar hem bältet. En utpost ger en, en koloni två och varje Landmark en, och två titlar hänger på bordet: längsta obrutna led från fem leder och största flottan från tre droner ger två poäng var, och de byter ägare i samma stund någon går om. Spelet stannar vid tio i stället för att spela ut en avgjord sak.

Hur lång tid tar det egentligen?

Tjugo till tjugofem minuter, och det är mätt snarare än gissat: ett parti till tio poäng tar sextioåtta turer i median, alltså ungefär sjutton varv runt bordet. Två spelare är klara fortare än fyra. Det är det längsta som står på hyllan, och det enda där det är värt att säga rakt ut att en kvart inte räcker.

Kan vi spela om vi bara är två?

Ja, men botarna kommer inte av sig själva — någon lägger till dem i lobbyn, en i taget, och de heter Ceres, Pallas, Vesta och Juno efter stolen snarare än efter någon egen personlighet. De ligger inne i reglerna och inte bredvid dem, så en uppspelning gör om vartenda beslut de tagit. De placerar efter förväntad avkastning, byter med banken bara när det gör ett bygge färdigt samma tur, lägger faran på den som leder — och slutar handla helt med den som har åtta poäng eller mer, precis som ett riktigt bord gör.

Vad händer om någon lämnar mötet mitt i ett parti?

En omladdad flik räknas inte som att någon har gått. Går någon för gott tar en bot över stolen med hand, byggnader och poäng, och stolen behåller namnet på den som gick, så en återkomst hamnar i den egna stolen och inte i den lägsta lediga. Turen är nittio sekunder, att kasta efter en sjua fyrtiofem och att svara på ett bud tjugofem, och missar du dem spelas de som en bot skulle ha spelat dem. Sitter du ensam mot botar går ingen klocka alls: stäng fliken mitt i din tur och du står kvar i samma tur när du kommer tillbaka.

Behöver man kunna spelet, eller språket, sedan tidigare?

Nej på båda punkterna. Det finns inga ord i spelet — fem råvaror, siffror på sektorerna och en karta — så vilket språk som är starkast i rummet påverkar inte hur det går. Och den som aldrig har suttit vid den här sortens bräde behöver två meningar inför sin första tur: du slår, och sedan bygger eller byter du. Skärmen märker ut var du får bygga innan du trycker på något. Ett pågående parti går däremot inte att hoppa in i — en stol där en bot sitter är antingen sällskap som någon medvetet lagt till eller platsen för någon som kan komma tillbaka.

Reconnecting…