En av er ser inte ordet
Alla andra ser det och skriver ett enda ord till den som inte gör det — samtidigt, och utan att se vad någon annan skriver. Ett ord var, en gång per runda. Det är hela insatsen, och det är därför det fungerar även när halva bordet sitter med telefonen.
Fem, åtta eller tretton rundor, bestämt i lobbyn innan första kortet. Åtta rundor är den kvart som står på hyllan, och poängen ni tar med er hem har den nämnare ni kom överens om.
Gallringen, som är hela spelet
Varje ledtråd som två eller fler av er skrev stryks innan gissaren ser någonting alls, och vad som stod på den får ingen veta — inte gissaren, och inte ens de som skrev den. Ordet är inte undanhållet, det är borta.
Att den ströks syns däremot, precis som en nedvänd skrivtavla syns vid ett riktigt bord. Gissaren ser att två av er krockade, men aldrig vilket ord ni krockade på.
Den ledtråd som pekar hårdast på ordet är alltså den som alla andra också kom på, och det bästa ordet är därför ofta just det som förlorar rundan.
Ett försök, och att passa är tillåtet
Gissaren ser det som överlevde och får en enda chans. Att passa kostar rundan och ingenting mer — inget straffkort, ingen förlorad tur, ingenting att ta igen. Detsamma gäller ett felaktigt svar, så att passa är ett artighetsdrag snarare än ett taktiskt, och det säger vi hellre rakt ut än låtsas något annat.
En vunnen runda ger bordet en poäng, och den tillhör alla som var med i rundan — också den vars ledtråd ströks. Det är inte generositet: krockarna är själva spelet, och en regel som bara räknade de överlevande skulle göra samarbetet till en kapplöpning om att vara minst självklar.
Vad räknas som samma ledtråd?
Versaler, mellanslag och skiljetecken i kanterna spelar ingen roll, och engelsk singular och plural räknas som samma ord: cow och cows är samma ledtråd. Längre än så går jämförelsen inte. Den slår inte ihop synonymer, översättningar eller ordstammar, och den viker inte å, ä och ö till a och o, för det är bokstäver och inte dekoration. En ledtråd som är själva ordet, eller ordet i plural, stryks också, och det ser precis likadant ut som en krock — annars vore det en genväg förbi den enda hemlighet spelet har.
Måste alla vara bra på engelska?
Orden är engelska och ledtrådarna skrivs på engelska; någon svensk kortlek finns inte, och en översatt lista skulle mest bli en lista över saker svenskar inte säger. Men leken är byggd för den som läste engelska i skolan i Göteborg och inte för den som växte upp med språket: bara konkreta substantiv, inga namn, inga varumärken, ingenting ur populärkulturen. Svårigheten ligger aldrig i ordet — den ligger i vad de fyra andra vid bordet skriver.
Tävlar någon mot någon?
Nej. Det finns en poäng och den tillhör bordet. Ingen kolumn per spelare någonstans, och därmed heller ingen sista plats — vilket är hela svaret på vad som händer med den som kan minst engelska.
Kan jag spela själv?
Stolarna går att fylla med botar, men det här är en av de svagare posterna på hyllan och det är värt att veta varför. En bot skriver en ledtråd utan problem: den har ordet och en lista på vad man brukar säga om det. Att läsa din ledtråd klarar den bara om du råkade skriva ett ord som står på samma lista — meow för CAT går bra, landlord betyder ingenting alls för den, hur bra ledtråd det än är. Då passar den i stället för att gissa vilt. Och gallringen behöver ändå fem eller sex personer för att bita.