Högen, och det enda tal som betyder något
Alla får två kort och resten läggs med baksidan uppåt mitt på bordet, med en strömförande kabel färre i högen än ni är personer. Varje skärm visar hur många kort som är kvar och hur många av dem som är strömförande, för det bråket är hela spelet — dolde vi det skulle bordet räkna på fingrarna i stället.
Det blir aldrig bättre av sig självt. Kort lämnar högen och inga kommer tillbaka, så en giv som började på fyra strömförande i trettiofyra står på fyra i tjugo när bordet gått ett par varv — och har två av dem redan klippts är det två i tjugo, vilket är ett helt annat beslut. Att se det talet röra sig är vad folk faktiskt gör medan någon annan spelar sin tur.
Ingen kan åka ut på utdelningen. De två kort var och en börjar med tas bara ur aktionskorten, för den som slås ut före sitt första beslut har inte spelat ett spel om att pressa turen — hen har blivit utdelad ur ett.
Fyra kort du spelar, och ett som spelar sig självt
Skip tar bort en dragning från din tur. Look ahead visar dig de tre översta korten och visar dem för ingen annan. Double gör att nästa person drar två gånger, och hen kan svara med två Skip om hen har två — vilket brukar vara ögonblicket då någon upptäcker att hen sparat på fel kort. Mer än tre dragningar på en tur går inte att lägga på någon: ett bord som samlade sina Double på en enda stol skulle slå ut hen med matematik i stället för med otur.
Cutter är undantaget, och den spelas aldrig av fri vilja. Kommer en strömförande kabel upp medan du har en på hand går den åt av sig själv, kabeln lämnar spelet och given fortsätter. Din tur är slut i samma stund, även om du var skyldig två dragningar — bordet har just haft sitt ögonblick, och att då be samma person göra om det utan något kvar att räddas av är både snålare och tråkigare.
En ruta som frågar om du vill använda din Cutter vore en fråga med ett enda vettigt svar. Den skulle lägga spelets bästa sekund i en dialogruta, och det är därför den inte finns.
Att dra är det enda du måste
Att spela ut kort är den del av turen du väljer. Att dra är den du är skyldig. Du kan skjuta upp den — en Skip är precis det — men en tur tar slut med att ett kort lämnar högen, och en stol som blir tyst får sin dragning gjord åt sig i stället för att bordet stannar. Ingenting avgörs i ditt ställe där: det är det enda drag din tur ändå alltid skulle ha slutat med. Trettio sekunder per tur, och varje kort du spelar ut ger dig trettio nya.
Drar du en strömförande kabel utan Cutter på hand är du ute ur given. Alla andra står kvar, och det är där given tar slut.
Given tar slut vid den första, inte vid den sista
Det är här spelet skiljer sig från hur den här sortens spel brukar vara byggda. Given spelas inte ner till en sista överlevare, den stannar vid den första som åker ut. Bordet får fem sekunder att se vilket kort det var och en ställning som går att klicka förbi, och sedan delas nästa giv ut med alla i och varje poäng någon samlat kvar på tavlan.
Att åka ut är alltså en giv och inte en eftermiddag. Fem givar är en sittning, och den som hade otur i den första är fortfarande med i den femte — vilket är det som gör ett extra kort tidigt i sittningen till ett verkligt val, inte till ett sätt att avsluta sin egen rast.
Är det inte bara tur?
Dragningen är det. Vad du gör åt den är det inte. Varje tur vet du exakt hur oddsen står — hur många kort som är kvar och hur många av dem som är strömförande — och tre sorters kort på hand ändrar den siffran: en Skip som kostar dig poängen dragningen hade gett, en Look ahead som gör en gissning till ett faktum för tre kort, en Double som flyttar problemet till den som sitter näst i tur. De som klarar sig bäst är de som lägger dem vid rätt tillfälle och inte de som har tur, och över fem givar syns det.
Om jag åker ut, sitter jag och tittar på?
I ungefär femton sekunder. Given tar slut när den första åker ut i stället för att spelas ner till en sista överlevare, så det finns ingenting kvar att titta på: du får ögonblicket där alla ser vilket kort det var, en ställning, och sedan är du med i nästa giv med dina poäng. Det är hela skälet till att ett spel som slår ut folk står på en hylla som annars undviker det.
Går det att spela om vi bara är två?
Ja, och det blir ett annat spel. Två personer delar en hög med en enda strömförande kabel i och två Cutter någonstans i den, så en hel del givar slutar med att ingen åker ut alls — högen tar helt enkelt slut och ni behåller båda poängen ni samlat på vägen. Vid fem är högen nästan dubbelt så tät och det hinner bli fler dragningar per varv, så givar där ingen åker ut försvinner nästan helt: över hundrafemtio simulerade givar per bordsstorlek slutar femtiofem procent utan att någon åker ut när ni är två, en procent när ni är fem och ingen alls när ni är åtta. Fem är det som står på kortet — och någon maskin att sätta i en tom stol finns inte, för att dra mot ett känt odds gör en dator perfekt och en människa inte, och det är tvekandet som är spelet.
Står korten på svenska?
Nej. Det finns fem ord att läsa i hela spelet — Skip, Look ahead, Double, Cutter och Live wire — och de står på engelska, med en rad under sig som säger vad kortet gör, också den på engelska. Det är samtidigt allt som finns att läsa: det finns ingen kortlek att översätta, för korten är fem sorter vars antal räknas fram ur hur många ni är. Ingenting här handlar om att kunna ett ord, stava det eller förklara det, så vems svenska eller engelska som är bäst i rummet avgör ingenting.